Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Hörnefors Fabrik och Kulturbyaårets invigning 2014

Hörnefors fabrik

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Hörnefors Fabrik och Kulturbyaårets invigning 2014

Hörneå drar igång sitt kulturbyaår innan Umeå hinner göra detsamma med sitt kulturhuvudstad. Hörneå och Hörnefors är förvisso del av samma Umeå Kommun, men ändå. Detta måste firas, storslaget, med ett foto från invigningen av Hörnefors Sulfitfabrik - eller ännu bättre – från byggandet av fabriken. Vem kan hoppas på något bättre, eller? Fabriken eldade igång i oktober 1906. Den bild vi här ska dyka in i är ungefär ett år äldre, från hösten 1905.

Bilden och föremålet för denna artikel har visas tidigare på Becken-Webben. På bilden ses en industribyggnad av gammalt snitt. Då var det distansskribenten Rune Öström som hade förmedlat ett vykort i digital form. Vykortet hade en begränsad upplösning varför man mer eller mindre bara kunde konstatera att det var en fabriksbyggnad namngiven Hörnefors. Sommaren 2013 förändrades detta då samma motiv kom till Redaktionen i storlek av ett A4. Fotot var en tavla som hängt i framlidne bybon Gustav Jonssons hus och det var Gustavs svärson Roland som kom cyklande med tavlan. Nu visar det sig att fotot var äldre än Gustav själv född 1911. Mer sannolikt var det Gustavs far Per-Anton Jonsson som förvärvat kortet. En industri att vara stolt över i Hörnefors. Det är inte omöjligt att Per-Anton på något sätt bidragit till fabriksbygget. Den stora fabriken genererade många arbetstillfällen i bygderna.

Bild 1. En tavla - en fabrik - i Hörnefors.

Till en början blev ”tavlan” i bild 1 kvar i sin plastpåse den levererats i. Sedvanligt säsongsberoende stiltje hos skribenten, en prioriteringsfråga mellan skrivande och annat görande sommartid, gjorde att tavlan föll i glömska i sin oansenliga plastpåse, i trappen till övervåningen. Bilden var redan publicerad på Becken-Webben, men verkade förvisso intressant. Men hur intressant var den? Svaret på den frågan insågs med häpnad vid en närmare granskning och dammsugning av trappen. Fotots skärpa var osannolikt hög, från en glasplåt i storformat, och som ger oanade möjligheter till detaljstudier av den gamla fabriken.

Bild 2. Namnet på fotograf och ateljé ses här tryckt i monteringen. Se text för detaljer.

Efter att ha tagit ut fotot ur dess ram sågs i nedre högra hörnet ett namn stämplat i relief (se bild 2). Fotografen står att finna i den stora staden i söder, Örnsköldsvik. Det är ganska sannolikt att Fabrikör Frans Kempe beställt bilden av en känd fotograf på hemmaplan i Örnsköldsvik. Hörneforsfabriken var i mångt och mycket en kopia av den redan startade fabriken i Domsjö som drog igång år 1903. Fabrikör var samme Frans Kempe inom samma Mo och Domsjö Aktiebolag. Fotografen hette Lindstedt med förnamnet Ebba! Ebba verkar ha varit fotoaktiv mellan år 1898 och ca 1911, mest inom Örnsköldsvik och omnejd. Fotograf var ett yrke för både kvinnor och män. Snarast är det oväntat hög andel kvinnor i relation till hur många andra yrken tog sig ut för 100 år sedan. Om detta ska vi återkomma till i en senare artikel.  

Bild 3. Ett årtal är stansat i fotopappret. Här är bilden processad för att förtydliga siffrorna som blandar sig med stockarna i nedre högra hörnet av bild 1. Se text för detaljer.

Först ser man det inte, men sedan syns det då ljuset faller snett över fotografiet. Det som syns är årtalet 1905 (bild 3) markerat med en stans i själva fotopappret. År 1905 är 5 år äldre än man först trott i den tidigare artikel på Becken-Webben. Dessutom inses att fabriken inte är färdigbyggd. Ännu återstår ett år innan det första koket provas.

Bild 4. En uppförstorad del av bild 1, där man tillverkar vattentuben. Tuben verkar vara konstruerad i sektioner av grovt virke. Vattnet kom från dammen på det så kallade Bruket (det gamla industriområdet) ca 2 km uppströms Hörneån. Fallhöjden är ungefär 10 meter och detta skapar ett motsvarande tryck då vattenflödet stängs i Fabriken. Inte nog med det. Diametern på tuben verkar vara drygt 1 meter, och vattentyngden blir då ca 800 kg per meter, att tänka på när man bygger sig ett rör hemma på gården.

Att fabriken inte är i drift antyds även i det nedre vänstra hörnet av bilden (se bild 4). Här formas den så kallade vattentuben, i modernt tal en "pipeline". En person stående bakom tuben verkar vara i färd med att sammanfoga två sektioner med någon typ av förband (denna fråga återkommer i en senare artikel). Att tuben består av sektioner av ca 3-4 meters längd framgår även längre bort i bilden, nära kajen. Med hög förstoring ser man hur arbetet pågår med några tubsektioner som ligger och väntar på sammanfogning. Ytterst intressanta industrihistoria, så här under kulturbyaårsfirandets höjdpunkt!

Bild 5. Närbild på industrikomplexet med sina fyra gigantiska cisterner på taket.

Många och intressanta nedslag kan zoomas in i bilden, men vi begränsar oss till fyra stycken gigantiska cisterner. Cisternerna ser ut att vara tillverkade av trä, men vi återkommer till det rätta svaret i en senare artikel. Cisternerna är placerade på taket av en tegelbyggnad som ännu inte verkar vara slutförd (se bild 5). Utbyggnaden med cisternerna verkar ha blivit en efterhandskonstruktion, utmed långsidan av det större huset i bakgrunden. På det senare huset ses fönsterrader som nu döljs av nybygget med cisterner. På liknande sätt kan man söka sig runt på andra håll i bilden och låta sig förundras över dåtidens industrikultur, men, här slutar historien tvärt.

Gunnar Engström, 2014-02-01

 

Besökare

Hörneå bys hemsida www.becken.se